Harry Wilmans, il soldato

Mario Peragallo

Originale	Traduzione svedese della poesia di Edgar Lee Masters / Swedish...
HARRY WILMANS, IL SOLDATO	HARRY WILMANS
Avevo appena ventun anni e Henry Phipps sovrintendente della Scuola fece un discorso al Teatro Bindle. “L'onore - ci disse - della bandiera va difeso, sia che venga assalita dai barbari Tagalog o dalla potenza più forte d'Europa”. E noi altri applaudimmo il discorso e la bandiera che lui sventolava parlando. Così andai alla guerra nonostante mio padre, e seguii la bandiera finché la vidi levarsi nel nostro campo tra risaie vicino a Manila. Tutti noi acclamammo, acclamammo, ma là c'erano mosche e bestie velenose; c'era l'acqua mortifera, e il caldo crudele e il cibo nauseante e putrido [e il fetore della latrina proprio dietro alle tende, dove ci si andava a vuotare; le puttane impestate che ci venivano dietro; e atti bestiali tra noialtri e da noi soli,] e tra noi prepotenze, odio, abbrutimento, e giornate di disgusto e notti di terrore fino all'assalto traverso la palude fumante, seguendo la bandiera, quando caddi gridando con gli intestini trapassati. Ora c'è una bandiera su di me a Spoon River. Una bandiera! Una bandiera!	Jag hade just fyllt tjugoett, och Henry Phipps, superintendenten för söndagsskolan, höll ett tal i Bindles teaterhus. »Flaggans ära måste upprätthållas antingen den anfalles av en barbarisk tagalstam eller en europeisk stormakt.« Och vi hurrade och hurrade för talet och för flaggan som han svängde i handen. Och mot min fars vilja gick jag ut i kriget, och jag följde flaggan tills jag såg den hissad över vårt läger i ett risfält nära Manilla och vi stodo alla och hurrade och hurrade för den. Men där fanns flugor och giftiga kräk, och vattnet var dödsbringande och hettan grym och maten äcklig och rutten; och det stank från diket bakom tälten, som soldaterna änvände till avträde. Och så var det de besmittade skökorna som följde oss, och djuriskt umgänge mellan oss själva, och självbefläckelse, och förtryck, hat och förnedring, och avskyvärda dagar och ångestfulla nätter till dess vi en dag följde fanan och rusade till anfall genom ett ångande kärr - och jag föll med ett skri, skjuten genom tarmarna. Nu står det en flagga över mig i Spoon River! En flagga! En flagga!