Masters Of War
Bob DylanSVEDESE / SWEDISH [1] - Roland von Malmborg | |
SEÑORES DE LA GUERRA Venid, señores de la guerra los que fabricáis armas, los que fabricáis bombarderos, los que fabricáis grandes bombas, los que os escondéis detrás de las paredes Los que os escondéis detrás de vuestros escritorios quiero que sepáis que puedo ver a través de vuestras máscaras. Vosotros que nunca habéis hecho nada que no sirva para destruir jugáis con mi mundo como si fuera un juguete vuestro Ponéis un arma en mi mano y os ocultáis a mi vista y cuando las balas empiezan a surcar el aire dais la vuelta y salís corriendo. Como el Judas de antaño mentís y engañáis. Queréis hacerme creer que una guerra mundial puede ganarse pero veo a través de vuestros ojos y de vuestros cerebros como veo a través del agua sucia que sale por el desagüe Sostenéis los gatillos para que otros disparen, luego retrocedéis y observáis y cuando los muertos empiezan a aumentar os escondéis en vuestros palacios mientras la sangre de los jóvenes escapa de sus cuerpos y se entierra en el barro. Habéis traído el peor temor que imaginarse pueda el miedo a traer niños a este mundo. Por amenazar a mi hijo que no ha nacido ni tiene nombre no merecéis la sangre que corre por vuestras venas. ¿ cuanto tengo que saber para poder hablar sin vuestro permiso ? Vosotros podéis decir que soy joven. Podréis decir que soy ignorante pero aunque más joven que vosotros hay algo que si se ni siquiera Jesús perdonaría lo que hacéis. Dejad que os haga una pregunta ¿ tan bueno es vuestro dinero que os comprará el perdón ? ¿ de verdad lo creéis ? Cuando llegue vuestra hora sé que os daréis cuenta de que todo el dinero que hicisteis no salvará vuestra alma. Espero que muráis y la muerte os llegará pronto. Seguiré vuestro ataúd en la pálida tarde y observare como os bajan a la tumba y permaneceré de pie sobre ella para estar seguro de vuestra muerte. | KRIGETS HERRAR (Masters of war) Bob Dylan Svensk text: Roland von Malmborg Ni mördandets herrar, ni mästare i krig, utan samvetsspärrar i er blodiga intrig. Varken klingande titlar, PR-uppbåd eller blanka skrivbord kan dölja era dåd. Ni stämplar de milda som aggressionshämmade barn. Den medicin ni bjuder ger er vatten på er kvarn. Det ska lekas krig år efter år. Barnasinnen tvingas in i våldets spår. Ni får oss förbereda krig i en värld fylld av nöd. Medan hatet gror bland dem som ropar efter bröd. Från en hungrande värld resurser ni tar till dessa vansinnen som kallas "försvar". Försvarets Fabriksverk, Celsiusdirektör Svärd, säj, en levande människa, vad är hon värd? Kanske några kronor om hon bor långt bort? Mänskoliv räknas inte när vi kör på export. Staten har tillsatt en krigsmaterielinspektör som ser till att Sverige blir med där som mänskor dör Till öst och väst svenska vapen, blott betalningen är god. För att jag är svensk bär mina händer blod. Säj, herr direktören, Bofors högsta dignitär, Granater och krut, vilka lyckträffar de är. Se alla miljarder som ur tårar simmar in. Tänk vad blod och lik gör aktieportföljen stinn. Men vem blir beordrade att döda och dö? Att kämpa med de djungler som växer från ert frö. Förtvivlad ungdom, utan rösträtt eller val. Ni sitter vid skrivbord, medan de förgås i kval. Ni har skapat en fruktan, så hemsk att klä i ord: Fruktan att föda barn till denna vår jord. Ni hotar våra små, ofödda, utan namn, som jag inte, ännu, fått hålla i min famn. Vem jag tror att jag är, som talar så här? Som klär i ord, vad miljontals tigande bär. Måste man vara militär eller kunna politik för att få protestera mot att världen fylls med lik? Om vi kallar oss Kristna, hur tror vi då Jesus var? Var hans lära som vår, ja då var han barbar. Då hade Golgata blitt slagsmål, med mord till hans försvar Men han älskade alla och hans minne lever kvar. Till sist: Krigets herrar, jag hatar inte er. Men jag hatar det mörker åt vilket ni er ger som villiga redskap för att få profit och makt. Medmänniska, res dej, bli värd mer än förakt. |