Masters Of War
Bob DylanSVEDESE / SWEDISH [2] - Mikael Wiehe | |
KRIGETS HERRAR (Masters of war) Bob Dylan Svensk text: Roland von Malmborg Ni mördandets herrar, ni mästare i krig, utan samvetsspärrar i er blodiga intrig. Varken klingande titlar, PR-uppbåd eller blanka skrivbord kan dölja era dåd. Ni stämplar de milda som aggressionshämmade barn. Den medicin ni bjuder ger er vatten på er kvarn. Det ska lekas krig år efter år. Barnasinnen tvingas in i våldets spår. Ni får oss förbereda krig i en värld fylld av nöd. Medan hatet gror bland dem som ropar efter bröd. Från en hungrande värld resurser ni tar till dessa vansinnen som kallas "försvar". Försvarets Fabriksverk, Celsiusdirektör Svärd, säj, en levande människa, vad är hon värd? Kanske några kronor om hon bor långt bort? Mänskoliv räknas inte när vi kör på export. Staten har tillsatt en krigsmaterielinspektör som ser till att Sverige blir med där som mänskor dör Till öst och väst svenska vapen, blott betalningen är god. För att jag är svensk bär mina händer blod. Säj, herr direktören, Bofors högsta dignitär, Granater och krut, vilka lyckträffar de är. Se alla miljarder som ur tårar simmar in. Tänk vad blod och lik gör aktieportföljen stinn. Men vem blir beordrade att döda och dö? Att kämpa med de djungler som växer från ert frö. Förtvivlad ungdom, utan rösträtt eller val. Ni sitter vid skrivbord, medan de förgås i kval. Ni har skapat en fruktan, så hemsk att klä i ord: Fruktan att föda barn till denna vår jord. Ni hotar våra små, ofödda, utan namn, som jag inte, ännu, fått hålla i min famn. Vem jag tror att jag är, som talar så här? Som klär i ord, vad miljontals tigande bär. Måste man vara militär eller kunna politik för att få protestera mot att världen fylls med lik? Om vi kallar oss Kristna, hur tror vi då Jesus var? Var hans lära som vår, ja då var han barbar. Då hade Golgata blitt slagsmål, med mord till hans försvar Men han älskade alla och hans minne lever kvar. Till sist: Krigets herrar, jag hatar inte er. Men jag hatar det mörker åt vilket ni er ger som villiga redskap för att få profit och makt. Medmänniska, res dej, bli värd mer än förakt. | NI SOM TJÄNAR PÅ KRIG Ni som tjänar på krig och på att människor dör Ni som tillverkar vapnen som slår ihjäl och förstör Ni som säljer gevären och kanonerna med Jag vet var ni finns och jag vet vem ni är Ni sitter bakom skrivbord i eleganta kvarter Och ni leker med världen som om världen var er Sen är det alltid nån annan nån annan än ni som ska marschera och dö i era smutsiga krig Ja, det är alltid dom unga som ni skickar till slakt medan ni sitter hemma i era slott och palats Och ni talar om ära och ni talar om mod Men det enda dom får är ångest och gyttja och blod Ja, ni hycklar och ljuger och ni kör era spel Men jag ser rakt igenom era lögner och svek Ni talar om frihet och om demokrati Och så handlar det bara om simpel profit Och ni skickar missiler mot kvinnor och barn mot gamla och sjuka som inte har nåt försvar Ni är liksom gamar som lever på lik Fast ni slipper ju höra dom sårades skrik Och ni hotar vår framtid och våra ofödda barn med bakterier och gifter med plutonium och uran Och ni kanske har pengar och ni kanske har makt men det enda jag känner för er är förakt Jag måste ställa en fråga Tror ni silver och guld kan köpa er fria från ansvar och skuld Tror ni era mäktiga vänner kommer att va er till hjälp den dan när ni brinner i helvetets eld Ja, jag hoppas ni dör och att det inte går fort Att ni får pinas och plågas för det ni har gjort Och den dagen ni dör blir en underbar dag Och jag ska gå dit där ni ligger och jag ska pissa på er grav |