Volver a los diecisiete
Violeta ParraTraduzione finlandese / Finnish translation / Traduction finnoise... | |
ATT ÅTER BLI SJUTTON ÅR Att åter bli sjutton år gammal när man har levt ett helt sekel det är som att tyda tecken utan att vara helt säker, det är som att plötsligt få bli så spröd som en enda sekund att åter få känna så djupt som barnet inför vår gud. Precis så känner jag i denna fruktbara stund. Så lindas vi in, lindas vi in, som en äng sveps in i blom, såsom en knopp växer på träd, såsom en våg slår emot en strand, som en våg mot strand, ay sí sí sí. Jag tar ett steg tillbaka när dina steg går framåt och barnets klara regnbåge här i mitt bo jag hyser, men olika färger som lyser och flyter i mina ådror även den hårdaste kedja som oss vid ödet här binder är finslipad som en sten och skimrar stilla i själen. Så lindas vi in, lindas vi in, som en äng sveps in i blom, såsom en knopp växer på träd, såsom en våg slår emot en strand, som en våg mot strand, ay sí sí sí. Vad känslan så har mäktat har inte visdomen kunnat, ej heller den klokaste handling, ej ens den vildaste tanke. En enda kort liten sekund förändrar allt som förtrollat och avlägsnar oss så mjukt från våldet och från hatet. Blott kärleken med sitt förstånd kan göra oss hjärterena. Så lindas vi in, lindas vi in, som en äng sveps in i blom, såsom en knopp växer på träd, såsom en våg slår emot en strand, som en våg mot strand, ay sí sí sí. Som av en ren förtrollning slås fönstrena upp på vid gavel och kärleken med sin mantel far in som en ljuvlig morgon. Vid tonerna av dess revelj jasminen börjar att blomma, en flygande kerubin har smyckat himlen med pärlor och förvandlat min levnadstid till sjutton år igen. Så lindas vi in, lindas vi in, som en äng sveps in i blom, såsom en knopp växer på träd, såsom en våg slår emot en strand, som en våg mot strand, ay sí sí sí. | KUN PALAAN NUORUUTEENI Kun palaan taas nuoruuteen olen vuosisadan vanha ja salaista kirjoitusta minä joudun tavaamaan. Ja minusta tulee hauras kuin ohitse kiitävä hetki, ja mykistyn niin kuin lapsi, kun se katsoo jumalaan. Niin liikutun kokonaan, kun jälleen näen sen kaiken. Nyt kuljenkin taaksepäin, vaikka eteenpäin te käytte. Ikivanha liiton arkki sisimpääni tunkeutui, ja välkkyen väreissänsä se purjehti sydämeeni ja näytti ne kahleet, joilla meidät kohtaloon sidotaan. Kuin timantti valollaan se kirkasti mieleni tyynen. Niin se kiipeää hiljaa kuin köynnös seinämän pintaan ja huomaamatta se versoo kuin sammal lohkareen rintaan, kuin sammal lohkareen rintaan. Vain tunteella näkee silloin, kun tieto on voimaton, kun riitä ei kirkas järki tai ajatus kahleeton. Ja hetkessä kaikki muuttuu tuo tietäjä auttavainen kun karkottaa lempeästi pois meistä vihan ja kaunan. Vain rakkaus taidollaan tuo takaisin viattomuuden. On puhtainta alkuvoimaa rakkaus luonnoltaan, ja pedoista julmimmatkin sen säveltä hyräilee. Se vangitsee pyhät miehet, se kahlitut vapauttaa, se taivuttaa lempeästi taas lapseksi vanhuksen, ja pois meistä pahuuden se hellyydellänsä pyyhkii. Niin se kiipeää hiljaa kuin köynnös seinämän pintaan ja huomaamatta se versoo kuin sammal lohkareen rintaan, kuin sammal lohkareen rintaan. Ja ikkuna lumottuna näin aukeaa kokonaan, ja viitassa aamukasteen rakkaus sisään astuu. Soi helinä sarastuksen, ja avautuu uljas mieli, ja taivaan valoa täyteen, kun heittää tuo serafi. Niin vuoteni nuoruuden ne enkelilapsiksi muuttuu. Niin se kiipeää hiljaa kuin köynnös seinämän pintaan ja huomaamatta se versoo kuin sammal lohkareen rintaan, kuin sammal lohkareen rintaan. |