Joan of Arc

Leonard Cohen

Originale

Versione svedese di Mikael Wiehe da Basin Street Blues (1988) Qui...

JOAN OF ARC Trough the flames the followed Joan of Arc As she came riding through the dark; No moon to keep her armour bright, No man to get her through this very smokey night. She said, "I'm tired of the war, I want the kind of work I had before, A wedding dress or something white To wear upon my swollen appetite". Well I'm glad to hear you talk this way, ou know I've watched you riding every day And something in me yearns to win Such a cold and lonesome heroine... "And who are you?", she sternly spoke, To the one beneath the smoke, "Why? I am fire", he replied, "And I love your solitude and I love your pride". "Then fire make your body cold, I'm gonna give you mine to hold," Saying this she climbed inside To be his one, to be his only bride. And deep into his fiery heart He took the dust of Joan of Arc, And high above the wedding guests He hung the ashes of her wedding dress. It was deep into his fiery heart He took the dust of Joan of Arc, And then she clearly understood If he was fire, oh then she must be wood. I saw her wince, I saw her cry, I saw the glory in her eye; Myself I longed for love and light, But must it come so cruel and oh so bright?

JOHANNA IFRÅN ORLEANS Igenom natten red hon fram Johanna ifrån Orleans Inget följe, inget hov Bara elden följde i hennes spår Hon sa, jag är så trött på krig Jag längtar till ett vanligt liv En bröllopsklänning, ren och vit Att hänga på min glupande aptit Na na na... Vad det, du säger gör mej glad Jag har sett dej rida natt och dag Och nånting djupt i mej begär Att äga nån så kylig och så fjär Och vem är du som döljer dej I röken och förföljer mej Jag är elden, röd och het Och jag älskar dej för ditt högmod Och för din avskildhet Na na na... Eld, sa hon, gör kroppen kall Jag vill komma i din famn Och så steg hon in i eldens ljus För att bli hans älskarinna För att bli hans brud OOch tätt intill hans heta bröst Ddär fann Johanna äntli'n tröst Och över bröllopsföljets hop Sågs brudens klänning sväva liksom sot Na na na... Ja, tätt intill hans heta bröst Där fick Johanna äntli'n tröst Och hon förstod att det var sant Att om han var eld då måste hon va halm Jag såg Johanna när hon brann Och hennes ögons stjärneglans Jag längtar själv till eldens lek Men måste den va så plågsam Måste den va så het