Originale | SVEDESE [ Göteborgs Visgrupp, 1978]
|
L'ESTACA | PÅLEN |
| |
L'avi Siset em parlava | Den gamle Siset satt i stolen, |
de bon matí al portal | i gryningen talade vi, |
mentre el sol esperàvem | stilla i väntan på solen |
i els carros vèiem passar. | såg kärrorna rulla förbi. |
| |
Siset, que no veus l'estaca | Min pojke, har du sett pålen |
on estem tots lligats? | som vi är fjättrade vid? |
Si no podem desfer-nos-en | Om vi inte får bort den |
mai no podrem caminar! | kan ingen av oss bli fri. |
| |
Si estirem tots, ella caurà | Om alla drar så störtar den, |
i molt de temps no pot durar, | i morgondag så störtar den. |
segur que tomba, tomba, tomba | Ja, den ska falla, falla, falla, |
ben corcada deu ser ja. | den är rutten nu, min vän. |
| |
Si jo l'estiro fort per aquí | Om du tar i och drar igen |
i tu l'estires fort per allà, | så tar jag i och drar igen. |
segur que tomba, tomba, tomba, | Så ska den falla, falla, falla |
i ens podrem alliberar. | och vi kan gå mot friheten. |
| |
Però, Siset, fa molt temps ja, | Vi kämpar men tiden rinner, |
les mans se'm van escorxant, | händerna svider av sår. |
i quan la força se me'n va | Känns som om tiden försvinner, |
ella és més ampla i més gran. | men pålen står där den står. |
| |
Ben cert sé que està podrida | Ja, händerna svider av såren, |
però és que, Siset, pesa tant, | pålen är rutten men tung. |
que a cops la força m'oblida. | Krafterna sinar med åren, |
Torna'm a dir el teu cant: | kom hjälp mig, du som är ung. |
| |
Si estirem tots, ella caurà | Om alla drar så störtar den, |
i molt de temps no pot durar, | i morgondag så störtar den. |
segur que tomba, tomba, tomba | Ja, den ska falla, falla, falla, |
ben corcada deu ser ja. | den är rutten nu, min vän. |
| |
Si jo l'estiro fort per aquí | Om du tar i och drar igen |
i tu l'estires fort per allà, | så tar jag i och drar igen. |
segur que tomba, tomba, tomba, | Så ska den falla, falla, falla |
i ens podrem alliberar. | och vi kan gå mot friheten. |
| |
L'avi Siset ja no diu res, | En ond vind drog genom staden |
mal vent que se l'emportà, | och Siset har tystnat, men vi |
ell qui sap cap a quin indret | hör än hans sånger i bladen |
i jo a sota el portal. | och kärrorna rulla förbi. |
| |
I mentre passen els nous vailets | Till människor som passerar |
estiro el coll per cantar | höjer jag rösten till sång, |
el darrer cant d'en Siset, | och orden av kraften vibrerar |
el darrer que em va ensenyar. | som Siset mig lärde en gång. |
| |
Si estirem tots, ella caurà | Om alla drar så störtar den, |
i molt de temps no pot durar, | i morgondag så störtar den. |
segur que tomba, tomba, tomba | Ja, den ska falla, falla, falla, |
ben corcada deu ser ja. | den är rutten nu, min vän. |
| |
Si jo l'estiro fort per aquí | Om du tar i och drar igen |
i tu l'estires fort per allà, | så tar jag i och drar igen. |
segur que tomba, tomba, tomba, | Så ska den falla, falla, falla |
i ens podrem alliberar. | och vi kan gå mot friheten. |