Le déserteur
Boris VianSVEDESE / SWEDISH / SUÉDOIS [2] - Lars Forssell | |
DESERTÖREN Ni män som kallas stora, och sägs representera båd’ mej och många flera, - här är mitt ord till er: Jag har fått av er en order att lära mej att mörda, att öka världens börda av cynism,hat och våld. Men, jag tänker inte lyda! Jag föddes ej till Jorden för att delta uti morden på människor som jag! Alldeles för länge har krigen mänskan plågat. Jag finner måttet rågat. Jag blir en desertör. Jag blir en desertör. Sen dagen då jag föddes har jag sett krigens plågor, sett mänskor dö i lågor, och familjer slås av sorg. När somliga har lidit och bördorna måst bära har andra skaffat ära och pengar uppå hat. När stora ord har flödat, har unga mänskor haffats, bespottats och bestraffats, för att de älskar fred... Ni stora män som sänder oss ut att dö och döda, om ni vill att blod ska flöda, spill då ert eget blod spill då, ert eget blod ... På stora män jag litat, för länge har jag tigit, när dödens siffror stigit. Nu gör jag vad jag kan: Jag ska vandra genom världen, som är mitt sanna fosterland. Jag ska knyta vänskapsband och säja alla folk: "Vägra lyda order! Vägra värnplikt! Vägra döda! sälj ej vapen som föröda! Vi mänskor hör ihop. För de förtrycktas rätt, för jämlikhet och föda, satsa nu er möda! Låt oss dela det vi har, Låt oss dela det vi har!¨ | Jag står här på ett torg. Ett cirkuståg passerar. En clown, en vind passerar. Men jag är full av sorg. Mitt hjärta är en sång. Den handlar om hans läppar. Den handlar om hans ögon som spelade en gång. O, säj, Ni som är här, vad skulle Ni då höra, vad skulle Ni då göra om den som Ni har kär blev borta i ett krig till ingen, ingen nytta där mänskor blev förbytta som djävlarna me dig. Jag står här på en square. Det regnar i mitt hjärta. Det säjer i mitt hjärta att han är inte här. Fast fåglarna ger hals och träden gröna vaknat… jag ser det med en saknad. Jag ser det inte alls. För den som jag höll av har stympats, bränts och satsats, förlorats, glömts och kastats med andra i en grav. Vem spelar detta spel med blod och svett och tårar, med kulsprutor och bårar… Jag vet att det är fel. Ni vet att det är fel. Jag vet att jag är dum. Säj ingenting om riken, de Gaulle och politiken, för då så blir jag stum, men säj, herr President om Ni har tid att svara… å, kunde Ni förklara det onda som har hänt? Vem är det som ställt till så vi som är som andra ska slåss emot varandra fast ingen av oss vill? O, alla ni med makt, jag ville bara säga: låt människorna leva och gör som jag har sagt! Å, gör som jag har sagt… STO QUI IN UNA PIAZZA Sto qui in una piazza, passa il corteo di un circo. Passano un clown ed il vento ma io sono pieno di pena. Il mio cuore è una canzone che parla delle sue labbra, che parla dei suoi occhi che una volta giocavano*. Dite, voi che siete qui, cosa dovreste udire, cosa dovreste fare per coloro che amate Son partiti per una guerra assolutamente inutile, dove le persone sono state scambiate per demoni Sto qui in una piazza e piove nel mio cuore. Ed il mio cuore dice che lui, qui, non c'è. Già quasi gli uccelli cantano e gli alberi verdeggiano… lo guardo con un senso di mancanza, lo guardo ma non vedo niente. Perché colui che amavo è stato mutilato, arso, bruciato, perduto, dimenticato, gettato via assieme ad altri in una tomba. Chi gioca questo gioco col sangue, col sudore e col pianto, con mitraglie e con barelle… Io so che è uno sbaglio. Voi sapete che è uno sbaglio. Lo so che sono stupida. Non dire niente dello stato, di De Gaulle e della politica, bisogna che stia zitta. Ma Le dico, signor Presidente, se ha il tempo di rispondere… Mi potrebbe spiegare lui che male ha fatto? E chi è che ha deciso che noi, che siamo come gli altri, ci dobbiamo combattere a vicenda e quasi nessuno di sua volontà? O voi che avete il potere, vi vorrei solo dire: lasciate vivere le persone, e fate quel che ho detto! Oh, fate quel che ho detto… *o "suonavano". Il termine è ambivalente in svedese (ndt) |