Original | Traduzione inglese / English translation / Traduction anglaise... |
OMKRING TIGGARN FRÅN LUOSSA | THE BEGGAR FROM LUOSSA |
| |
Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring, | From Luossa came a beggar singing to the village folk. |
och vid lägerelden hörde de hans sång. | Round the watch fire they lingered while he sang |
Och om bettlare och vägmän och om underbara ting, | Songs of pilgrims and of beggars, of wondrous, wondrous things |
och om sin längtan sjöng han hela natten lång: | And of his yearning did he sing the whole night long. |
| |
»Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, | »There is something beyond mountains, beyond stars and all the blossoms, |
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt. | Something, too, behind my song, behind this burning heart of mine. |
Hören - något går och viskar, går och lockar mig och beder: | Listen - something goes and whispers, goes and lures me and beseeches |
"Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!" | "Come to us, for earth below is not the kingdom that is thine!" |
| |
Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand, | I have listened to the lapping of waves upon the shore, |
om de vildaste havens vila har jag drömt. | I have dreamed that the wildest seas were calm and still. |
Och i anden har jag ilat mot de formlösa land, | And in spirit I have hurried to that contourless land, |
där det käraste vi kände skall bli glömt. | Where the dearest we have known we'll know no more. |
| |
Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka, | To a wild, eternal longing were we born of ash-pale mothers, |
ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud. | And from travail, anxious, painful, rose our first, our wailing cry |
Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka, | Were we tossed on plain and hillside, just to tumble round and frolic, |
och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud. | Then we played at elk and lion, beggar, God and butterfly. |
| |
Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt, | Did I sit beside her, silent, she whose heart was as my own, |
redde hon med mjuka händer ömt vårt bo, | Did she tend our home with soft and gentle hands, |
hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt, | Loudly was my own heart shouting, "What you own there is not yours!" |
och jag fördes bort av anden att få ro. | And my spirit drove me onward to find peace. |
| |
Det jag älskar, det är bortom och fördolt i dunkelt fjärran, | What I love is lying yonder, lies concealed in dusky distance, |
och min rätta väg är hög och underbar. | And my rightful way leads high to wonders there. |
Och jag lockas mitt i larmet till att bedja inför Herran: | In this clamor I am tempted to beseech Him, "Lord, O Master, |
"Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har!" | Take all earth away, for own I will what no one, no one has." |
| |
Följ mig, broder, bortom bergen, med de stilla svala floder, | Join me, brother, beyond mountains with their still and cooling rivers, |
där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd. | Where the sea is slow to slumber in its peak-encircled bed. |
Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder, | Somewhere far beyond the heavens lies my home, have I my mother |
mitt i guldomstänkta dimmor i en rosenmantel klädd. | In a gold-besprinkled vapor, in rose-tinted mantle clad. |
| |
Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda, | May the black and brackish waters cool our cheeks with fever reddened, |
må vi vara mil från livet innan morgonen är full! | May we be from life far distant where the morning is awake |
Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda | Never was I one with this world, and unending tribulation |
led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull. | Suffered, restless, unbelieving, suffered from my burning heart. |
| |
Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga, | On a seashore sown with cockles stands a gate with roses laden, |
där i vila multna vraken och de trötta män få ro. | Where in slumber, vagrants perish and all weary souls find peace. |
Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga | Song is never heard resounding, viols never echo, ringing |
under valv där evigt unga barn av saligheten bo.« | Under arches where forever cherubs of salvation dwell.« |