King Orfeo [feat. Harpens kraft]
GLI EXTRA DELLE CCG / AWS EXTRAS / LES EXTRAS DES CCG| Harpans kraft - Folk och Rackare (1979) | |
| Il potere dell'arpa Il giovane paggio va a giocare in giardino, e la fanciulla sta nella sua stanza e piange. Mia adorata amata, Ditemi per chi state piangendo! “Piangete per una sella d'oro o un cavallo, oppure piangete perché a Voi mi son promesso?” “Non piango per una sella d'oro o un cavallo, né piango perché a Voi mi son promessa.” “Piangete perché la sella è stretta, oppure piangete perché la strada è tanto lunga?” “Non piango perché la sella è troppo stretta, né piango perché la strada è tanto lunga.” “Piangete per Vostro padre o Vostra madre, oppure piangete per Vostra sorella o Vostro fratello?” “Non piango per mio padre o mia madre, né piango per mia sorella o mio fratello.” “Piuttosto piango per i miei bei capelli biondi Ché staranno a galleggiare nel fiume Vernamo.” [1] “Mi fu predetto, già quand'ero ancora bambina, Che sarei annegata il giorno delle mie nozze.” “E io costruirò un ponte tanto robusto, Mi costasse pure dodicimila marchi.” “Dodici cavalieri cavalcheranno innanzi a Voi e dodici a ciascun Vostro fianco.” E quando giunsero a metà del ponte, Vi inciampò il cavallo sui quattro ferri d'oro. Su quattro ferri d'oro e trenta chiodi d'oro, E la fanciulla cadde nel fiume impetuoso. E il giovane paggio disse al paggetto: “Vammi a prendere l'arpa d'oro e fai alla svelta!” Percosse l'arpa per la prima volta, C'era il troll a fior d'acqua e sorrideva. Percosse l'arpa per la seconda volta, C'era il troll a fior d'acqua e piangeva. “Senti un po', paggio, non suonar così forte, Ché te la ridò indietro la tua sposina!” “Sí che te la ridò, la tua sposina rubiconda, Che mai tra i flutti è giaciuta morta.” Mia adorata amata, Ditemi per chi state piangendo! | Herr Peder han rider sig söderunder ö. Där fäster han sig vid så vänan en mö. Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Inte sörjer jag att vägen är lång Och inte sörjer jag, att sadelen är trång Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Inte sörjer jag för sadel eller häst Inte sörjer jag, att du haver mig fäst Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Inte sörjer jag för det att jag är ung Att bära gullkronan, hon är inte tung. Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl då Jag vet ju så väl, hur det mig lär gå. Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Utanför den bredan bro Där miste jag mina systrar två Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Jag ska göra den bron så bred Även om hon kostar mig tolvtusen träd Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Jag ska göra den bron så stark Även om hon kostar mig tolvtusen mark Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Själv så ska jag bredvid dig rida Fem av mina män på var och en sida Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? När som de komma till borgaregrind Där dansade en hjort, där spelade en hind Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Å männen såg nu på djuren bara Ensam lät de den jungfrun fara Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? När som hon kom å den bredan bro Där stapplade hästen på fyra guldskor Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Fyra guldskor och fem guldsöm Den jungfrun föll i stridan ström Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Herr Peder han talte till sin lille smådräng Och hämten mig hit min gullharpesträng Herr Peder, han spelade så ljuvligt Att fåglarna på kvistarna de dansa därvid Han spelade barken av hårdaste trä Han spelade barnet ur moderns knä Han spelade vattnet ur bäcken Han spelade ögonen ur näcken Herr Peder, herr Peder du spela ej så hårt Du skall så gärna din unga brud få Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Min unga brud henne kan jag väl få Men jag vill också ha hennes systrar två Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? Och där blev glädje och mycken fröjd Och systrarna voro med svågern nöjd Min hjärtans allra käraste vad sörjer du då? |
[1] pron. [vèèrnamù]. |
